Per Löthberg blir Peter Harmon?
Så vad hände med Per Löthberg då han anlänt till New York. I passagerarlistorna då han anlände till new York stavas hans namn som "Per Lathberg", därefter tycks alla spår försvinna...
Men i 1860 års census i USA dyker det upp en "Peter Harmon" med familj i Swede Bend, Iowa. Swede Bend är ingen stad utan ett geografiskt område längs en krök utmed Des Moines-floden. Det finns en intressant sida om Swede Bend och dess historia: http://www.swedebendiowa.com/
Det var vanligt förekommande att svenskar som emigrerade dels tog sig ett nytt efternamn och dels att de anglifierade sina förnamn. Utifrån senare källor framkommer också att de anlände till Amerika 1852. Namnen stämmer överens, åldern stämmer överens, de emigrerade 1852, allting tyder på att Per Löthberg och Peter Harmon är en och samma person.
Mellan 1840 ca och 1920 emigrerade 1,3 miljoner svenskar till USA, dock var det inte särskilt många som hade emigrerat 1852, Per Löthberg var en pionjär och tillhör de 5000 - 10000 första svenskarna att emigrera till Amerika.
I 1860 års census levde de i Webster County, Hardin Township, Iowa.
Jämförelse Harmon-Löthberg. Samma familj?
*Christinas ålder stämmer inte överens med Stina Gretas i 1860 års census, dock så stämmer åldern överens i senare folkräkningar och andra källor.
I 1870 års census levde de i Boone County, Dodge Township, Iowa. De som nu levde i hushållet var Peter och Anna, barnen Andrew P, Christina, Henry och Walter, samt en 63 år gammal lantarbetare som hette John Fomberg.
I 1880 års census levde de i Sac County, Viola Township, Iowa. Hushållet bestod av Peter och Anna, sönerna Walter och Henry samt Christina och Peter Nygren och deras barn.
Anna Harmon finns med i samma hushåll som sönerna Henry och Walter ,1900 United States Federal Census, i East Chicago City, North Lake, Indiana, där uppges att hon kan läsa och prata engelska, men hon var inte skrivkunnig. Vidare uppges att hon är änka och fött 15 barn varav 7 fortfarande är i livet. Hon födde 6 barn i Sverige, att hon skulle fött 9 till sedan hon kom till USA låter som en hög siffra, men är kanske inte helt osannolikt, hon var 46 år då sonen Walter föddes. Efter 1880 har jag inte hittat några uppgifter om Peter Harmon, han torde ha dött någon gång mellan 1881 - 1892.
I 1905 års Minnesota Territorial and State Censuses, 1849-1905, finns Anna Harmon med i dottern Christnas hushåll i Lake Fremont, Minnesota. Anna var då 85 år gammal. Christina har gift sig med en annan svensk emigrant, John P Nygren, de hade barnen Josephine, Emma, Arthur, Pearl, Walter, Edna och Paul. 1905 hade de varit bosatta i Minnesota i 13 år.
Efter 1860 har jag inte lyckats hitta några spår efter Olof (född 1839) eller Anna (född 1842). Då mer än en tredjedel av alla bosatta vuxna svenska män deltog i det amerikanska inbördeskriget är det inte helt uteslutet att även Olof blev soldat, den procentuella siffran bland 20-åringar var säkerligen ännu högre. Jag tar tacksamt emot uppgifter om deras öden.
Andrew P Harmon finns med i 1930 års census, där han levde hos sin svärson Frank Hamilton och Dotter Nellie M Hamilton.
Länk till släktträd över Per Löthberg/Peter Harmons ättlingar. (än så länge ofullständig)
http://www.robkre.com/harmon/default.html
Fortsättning följer, men det kommer nog dröja lite innan jag vet mer om Per Löthbergs öde...
Men i 1860 års census i USA dyker det upp en "Peter Harmon" med familj i Swede Bend, Iowa. Swede Bend är ingen stad utan ett geografiskt område längs en krök utmed Des Moines-floden. Det finns en intressant sida om Swede Bend och dess historia: http://www.swedebendiowa.com/
Det var vanligt förekommande att svenskar som emigrerade dels tog sig ett nytt efternamn och dels att de anglifierade sina förnamn. Utifrån senare källor framkommer också att de anlände till Amerika 1852. Namnen stämmer överens, åldern stämmer överens, de emigrerade 1852, allting tyder på att Per Löthberg och Peter Harmon är en och samma person.
Mellan 1840 ca och 1920 emigrerade 1,3 miljoner svenskar till USA, dock var det inte särskilt många som hade emigrerat 1852, Per Löthberg var en pionjär och tillhör de 5000 - 10000 första svenskarna att emigrera till Amerika.
I 1860 års census levde de i Webster County, Hardin Township, Iowa.
Jämförelse Harmon-Löthberg. Samma familj?
| Förnamn | Efternamn | Ålder | | Förnamn | Efternamn | Född |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Peter | Harmon | 45 | Per | Löthberg | 1814 | |
| Anna | Harmon | 40 | Anna | Olsdotter | 1820 | |
| Oloff | 20 | Olof | 1839 | |||
| Anna | 17 | Ann | 1842 | |||
| Cecilia | 14 | Sigrid | 1844 | |||
| Andrew P. | 12 | Anders Peter | 1848 | |||
| Christina | 6* | Stina Greta | 1851 | |||
| Henry | 1/12 | 1860 | ||||
*Christinas ålder stämmer inte överens med Stina Gretas i 1860 års census, dock så stämmer åldern överens i senare folkräkningar och andra källor.
I 1870 års census levde de i Boone County, Dodge Township, Iowa. De som nu levde i hushållet var Peter och Anna, barnen Andrew P, Christina, Henry och Walter, samt en 63 år gammal lantarbetare som hette John Fomberg.
I 1880 års census levde de i Sac County, Viola Township, Iowa. Hushållet bestod av Peter och Anna, sönerna Walter och Henry samt Christina och Peter Nygren och deras barn.
Anna Harmon finns med i samma hushåll som sönerna Henry och Walter ,1900 United States Federal Census, i East Chicago City, North Lake, Indiana, där uppges att hon kan läsa och prata engelska, men hon var inte skrivkunnig. Vidare uppges att hon är änka och fött 15 barn varav 7 fortfarande är i livet. Hon födde 6 barn i Sverige, att hon skulle fött 9 till sedan hon kom till USA låter som en hög siffra, men är kanske inte helt osannolikt, hon var 46 år då sonen Walter föddes. Efter 1880 har jag inte hittat några uppgifter om Peter Harmon, han torde ha dött någon gång mellan 1881 - 1892.
I 1905 års Minnesota Territorial and State Censuses, 1849-1905, finns Anna Harmon med i dottern Christnas hushåll i Lake Fremont, Minnesota. Anna var då 85 år gammal. Christina har gift sig med en annan svensk emigrant, John P Nygren, de hade barnen Josephine, Emma, Arthur, Pearl, Walter, Edna och Paul. 1905 hade de varit bosatta i Minnesota i 13 år.
Efter 1860 har jag inte lyckats hitta några spår efter Olof (född 1839) eller Anna (född 1842). Då mer än en tredjedel av alla bosatta vuxna svenska män deltog i det amerikanska inbördeskriget är det inte helt uteslutet att även Olof blev soldat, den procentuella siffran bland 20-åringar var säkerligen ännu högre. Jag tar tacksamt emot uppgifter om deras öden.
Andrew P Harmon finns med i 1930 års census, där han levde hos sin svärson Frank Hamilton och Dotter Nellie M Hamilton.
Länk till släktträd över Per Löthberg/Peter Harmons ättlingar. (än så länge ofullständig)
http://www.robkre.com/harmon/default.html
Fortsättning följer, men det kommer nog dröja lite innan jag vet mer om Per Löthbergs öde...
Per Löthberg och Anna Olsdotter - verklighetens Karl-Oskar och Kristina
I min släktforskning har jag hittat Per Löthberg och Anna Olsdotter, som emigrerade till Amerika 1852, Wilhelm Moberg skulle mycket väl ha kunnat baserat Utvandrarserien, där Karl-Oskar och Kristina utvandrar från Ljuders socken i Småland under 1850-talet, på Per och Anna. Det finns många slående likheter.
Den tidiga emigrationen från Gävle:
Fram till år 1840 rådde ett generellt förbud mot att utvandra från Sverige, det krävdes kungligt tillstånd för att få lämna landet. Fram till år 1860 krävdes pass, därefter räckte det med pastorsämbetets flyttningsintyg. Personer som t.ex hade skulder brukade inte få tillstånd att emigrera förrän skulden var betald. Fram till 1845 hade endast ett fåtal personer emigrerat till Amerika. Från och med 1846 sätter den tidiga emigrationen igång. De flesta svenskar som emigrerade bosatte sig i Illinois, emigrationen till Illinois inleddes med tre stycken emigrationsvågor. Den första utgick framförallt från Hälsingland och Gästrikland. I den första vågen emigrerade fler än 1000 personer, de flesta var anhängare till den frireligiösa prästen Erik Jansson, de s.k. ”Erik-Janssarna” som grundade Bishop Hill i Illinois. Den andra stora emigrantgruppen kom också den från Gästrikland och Hälsingland samt en del personer från Dalarna och Uppland, de följde prästen Lars Paul Esbjörn, och slog sig ned i Andover i norra Illinois. Lars Paul Esbjörn grundade 1860 Augustanasynoden, den svensk-lutherska kyrkan i USA (1962 slogs den samman med den Lutheranska kyrkan i Amerika). En tredje stor utvandringsvåg kom från Västergötland under tidigt 1850-tal, där de flesta slog sig ner i Rockford, Illinois.
Per Löthberg emigrerar:
Per (Persson) Löthberg föddes den 12 november 1814 i byn Norrbo, Skog socken i Hälsingland (Gävleborgs län). Han var son till Per Norrbo och Anna Olsdotter i Norrbo. Han var näst äldst och hade 6 syskon. En yngre bror emigrerade även han till Amerika.
Per Norrbo var kronobåtsman till yrket, han dömdes till prygel för fylleri i Stockholm 1832, "Straffad med 15 prygel för fylleri i Sthm 1832", ett straff som var vanligt förekommande bland båtsmän. Dock fanns en högre straffgrad med 25 prygel för fylleri. Per Norrbo tycks även ha varit ledamot i en nykterhetsförening.
Per Löthberg fortsatte i samma fotspår som sin far och blev båtsman samt var ledamot i en nykterhetsförening. 1837-02-19 gifte sig Per Löthberg med Anna Olsdotter, som var dotter till Olof Jonsson och Sigrid Olsdotter i byn Löten, Skog socken. I husförhörslängd 1846-1855 kan man läsa att Per Löthberg dömdes för första resan stöld i Häradsrätten men frikändes i Hovrätten. Kanske var det domen i Häradsrätten som fick Per Löthberg att bestämma sig för att lämna Sverige.
"Dömd af HäradsRätt för 1[:a] res[an] stöld men frikänd af HofRätt.”
1852-06-20 påbörjade Per Löthberg, Anna Olsdotter och de fem yngsta barnen resan mot Amerika, första anhalt var dock Gävle. Väntan i Gävle kunde oftast bli 3-4 veckor eller längre, det fanns särskilda sjölägenheter att hyra under tiden man väntade att gå ombord. Karin Löthberg (dvs. min mormors farmors mor, född 1837-08-01), som vid den tiden ännu inte fyllt 15 år stannade kvar i Sverige och flyttade till Strand, Skog socken, där hon arbetade som piga hos bonden Lars Jansson, till dess att hon flyttade vidare till Hamrånge socken 1852-12-18. Amerikabåten Maria lämnade Gävle hamn 1852-07-19 och ankom till New York City 1852-10-04. Jag har inte hittat några uppgifter om passagerare som dog under resan, alla tycks ha överlevt. Maria var en ca 31 x 9 meter lång brigg. Briggar utgjorde den näst minsta typen av segelfartygen.
”Löthberg med hustru och de fem yngsta barnen flyttat till Amerika på obestämd tid 20/6 1852.”
(Utdrag ur passagerarlista för Maria 1852: Från Gästrikland 1996; "Ett land likt himmelriket...Emigrationen via Gävle till Nordamerika vid mitten av 1800-talet" S.152-153)
Med på passagerarlistan fanns ytterligare en familj från Löten, Skog socken. Båtsmannen Jöns Persson-Rosman, hustrun Johanna Granlöf samt barnen Johanna och Per. Totalt sett var det 118 passagerare ombord + besättning. Åren 1846-1857 utgick det Amerikabåtar direkt från Gävle hamn till New York City. Gävlefartygen exporterade framförallt stångjärn till Amerika, då detta inte tog upp så mycket plats fanns det även utrymme åt att ta med emigranter. Utvandrarna höll till i lastrummet som inretts med bås och kojer. Wilhelm Mobergs Karl-Oskar och Kristina emigrerade 1856, Moberg hade blivt felaktigt informerad om att det inte fanns potatis på Amerikabåtarna, varför de längtade enormt mycket efter potäter i ”utvandrarna”. Karl-Oskars bror Robert följde också med till Amerika, och begav sig till Californien för att leta guld. Även Per Löthberg hade en yngre bror, Lars Persson Norrbo Knapp, som 1854 emigrerade till Amerika, liksom Robert i Mobergs roman så reste Lars Knapp till Californien där han hittade guld, Lars planerade att återvända till Sverige, men mördades i Californien innan han hann resa hem igen. (Jag har inte helt lyckats bekräfta dessa uppgifter)
Lars August Blom var kajutvakt på Maria 1855 och mindes hur det var:
"I botten lastades järn, på bjälkarna bordades sedan med tvåtumsbräder och så två kojer över varandra över hela rummet. Priset var 80 riksdaler. Proviant fick passagerarna själva hålla. Resan till New York tog 11-12 veckor. Behandlingen var utmärkt och i synnerhet Själander som var en human befälhavare som efter klockan sex på kvällen arrangerade lekar och dylikt om vädret så tillät." (Själander var befälhavare på Maria 1854-1856, han dog i Havana, Cuba 1857, Johan Åsander var skeppare då Löthberg emigrerade)
Fakta om Maria 1852:
Brigg 132 läster (30,6 m lång, 8,7 m bred).
Byggd i Gefle 1850 av Olof Brodin. Förlist vid Bimini Island, Bahamas 1861.
Kapten: Johan Åsander, rederi C A Hedman
Totalt 118 emigranter var ombord.
Rederiet CA Hedman förde sammanlagt över 1094 emigranter till Amerika på skeppen Maria, Carolina och Jenny. Maria gjorde fyra stycken överresor, 1850, 1852, 1853 och 1855.
Nästa steg blir att försöka spåra vad som hände med familjen Lötberg i Amerika...
Litteratur:
(Från Gästrikland 1996; "Ett land likt himmelriket... Emigrationen via Gävle till Nordamerika vid mitten av 1800-talet") - utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening
Svenskarna under stjärnbaneret – Alf Åberg
Den tidiga emigrationen från Gävle:
Fram till år 1840 rådde ett generellt förbud mot att utvandra från Sverige, det krävdes kungligt tillstånd för att få lämna landet. Fram till år 1860 krävdes pass, därefter räckte det med pastorsämbetets flyttningsintyg. Personer som t.ex hade skulder brukade inte få tillstånd att emigrera förrän skulden var betald. Fram till 1845 hade endast ett fåtal personer emigrerat till Amerika. Från och med 1846 sätter den tidiga emigrationen igång. De flesta svenskar som emigrerade bosatte sig i Illinois, emigrationen till Illinois inleddes med tre stycken emigrationsvågor. Den första utgick framförallt från Hälsingland och Gästrikland. I den första vågen emigrerade fler än 1000 personer, de flesta var anhängare till den frireligiösa prästen Erik Jansson, de s.k. ”Erik-Janssarna” som grundade Bishop Hill i Illinois. Den andra stora emigrantgruppen kom också den från Gästrikland och Hälsingland samt en del personer från Dalarna och Uppland, de följde prästen Lars Paul Esbjörn, och slog sig ned i Andover i norra Illinois. Lars Paul Esbjörn grundade 1860 Augustanasynoden, den svensk-lutherska kyrkan i USA (1962 slogs den samman med den Lutheranska kyrkan i Amerika). En tredje stor utvandringsvåg kom från Västergötland under tidigt 1850-tal, där de flesta slog sig ner i Rockford, Illinois.
Per Löthberg emigrerar:
Per (Persson) Löthberg föddes den 12 november 1814 i byn Norrbo, Skog socken i Hälsingland (Gävleborgs län). Han var son till Per Norrbo och Anna Olsdotter i Norrbo. Han var näst äldst och hade 6 syskon. En yngre bror emigrerade även han till Amerika.Per Norrbo var kronobåtsman till yrket, han dömdes till prygel för fylleri i Stockholm 1832, "Straffad med 15 prygel för fylleri i Sthm 1832", ett straff som var vanligt förekommande bland båtsmän. Dock fanns en högre straffgrad med 25 prygel för fylleri. Per Norrbo tycks även ha varit ledamot i en nykterhetsförening.
Per Löthberg fortsatte i samma fotspår som sin far och blev båtsman samt var ledamot i en nykterhetsförening. 1837-02-19 gifte sig Per Löthberg med Anna Olsdotter, som var dotter till Olof Jonsson och Sigrid Olsdotter i byn Löten, Skog socken. I husförhörslängd 1846-1855 kan man läsa att Per Löthberg dömdes för första resan stöld i Häradsrätten men frikändes i Hovrätten. Kanske var det domen i Häradsrätten som fick Per Löthberg att bestämma sig för att lämna Sverige.
"Dömd af HäradsRätt för 1[:a] res[an] stöld men frikänd af HofRätt.”
1852-06-20 påbörjade Per Löthberg, Anna Olsdotter och de fem yngsta barnen resan mot Amerika, första anhalt var dock Gävle. Väntan i Gävle kunde oftast bli 3-4 veckor eller längre, det fanns särskilda sjölägenheter att hyra under tiden man väntade att gå ombord. Karin Löthberg (dvs. min mormors farmors mor, född 1837-08-01), som vid den tiden ännu inte fyllt 15 år stannade kvar i Sverige och flyttade till Strand, Skog socken, där hon arbetade som piga hos bonden Lars Jansson, till dess att hon flyttade vidare till Hamrånge socken 1852-12-18. Amerikabåten Maria lämnade Gävle hamn 1852-07-19 och ankom till New York City 1852-10-04. Jag har inte hittat några uppgifter om passagerare som dog under resan, alla tycks ha överlevt. Maria var en ca 31 x 9 meter lång brigg. Briggar utgjorde den näst minsta typen av segelfartygen. ”Löthberg med hustru och de fem yngsta barnen flyttat till Amerika på obestämd tid 20/6 1852.”
| Förnamn | Efternamn | Födelseår | Gård/by | Socken | Yrke/titel | Hemby | Hemsocken |
| Per | Persson Löthberg | 1814-11-12 | Norrbo | Skog (X) | Båtsman | Löten | Skog (X) |
| Anna | Olsdotter | 1820-02-04 | Löten | Skog (X) | Hustru | Löten | Skog (X) |
| Olof | Persson Lötberg | 1839-12-23 | Löten | Skog (X) | Son | Löten | Skog (X) |
| Ann | Persdotter Lötberg | 1842-04-24 | Löten | Skog (X) | Dotter | Löten | Skog (X) |
| Sigrid | Persdotter Lötberg | 1844-12-14 | Löten | Skog (X) | Dotter | Löten | Skog (X) |
| Anders Peter | Persson Lötberg | 1848-06-17 | Löten | Skog (X) | Son | Löten | Skog (X) |
| Stina Greta | Persdotter Lötberg | 1851-09-25 | Löten | Skog (X) | Dotter | Löten | Skog (X) |
(Utdrag ur passagerarlista för Maria 1852: Från Gästrikland 1996; "Ett land likt himmelriket...Emigrationen via Gävle till Nordamerika vid mitten av 1800-talet" S.152-153)
Med på passagerarlistan fanns ytterligare en familj från Löten, Skog socken. Båtsmannen Jöns Persson-Rosman, hustrun Johanna Granlöf samt barnen Johanna och Per. Totalt sett var det 118 passagerare ombord + besättning. Åren 1846-1857 utgick det Amerikabåtar direkt från Gävle hamn till New York City. Gävlefartygen exporterade framförallt stångjärn till Amerika, då detta inte tog upp så mycket plats fanns det även utrymme åt att ta med emigranter. Utvandrarna höll till i lastrummet som inretts med bås och kojer. Wilhelm Mobergs Karl-Oskar och Kristina emigrerade 1856, Moberg hade blivt felaktigt informerad om att det inte fanns potatis på Amerikabåtarna, varför de längtade enormt mycket efter potäter i ”utvandrarna”. Karl-Oskars bror Robert följde också med till Amerika, och begav sig till Californien för att leta guld. Även Per Löthberg hade en yngre bror, Lars Persson Norrbo Knapp, som 1854 emigrerade till Amerika, liksom Robert i Mobergs roman så reste Lars Knapp till Californien där han hittade guld, Lars planerade att återvända till Sverige, men mördades i Californien innan han hann resa hem igen. (Jag har inte helt lyckats bekräfta dessa uppgifter)
Lars August Blom var kajutvakt på Maria 1855 och mindes hur det var:
"I botten lastades järn, på bjälkarna bordades sedan med tvåtumsbräder och så två kojer över varandra över hela rummet. Priset var 80 riksdaler. Proviant fick passagerarna själva hålla. Resan till New York tog 11-12 veckor. Behandlingen var utmärkt och i synnerhet Själander som var en human befälhavare som efter klockan sex på kvällen arrangerade lekar och dylikt om vädret så tillät." (Själander var befälhavare på Maria 1854-1856, han dog i Havana, Cuba 1857, Johan Åsander var skeppare då Löthberg emigrerade)
Fakta om Maria 1852:
Brigg 132 läster (30,6 m lång, 8,7 m bred).
Byggd i Gefle 1850 av Olof Brodin. Förlist vid Bimini Island, Bahamas 1861.
Kapten: Johan Åsander, rederi C A Hedman
Totalt 118 emigranter var ombord.
Rederiet CA Hedman förde sammanlagt över 1094 emigranter till Amerika på skeppen Maria, Carolina och Jenny. Maria gjorde fyra stycken överresor, 1850, 1852, 1853 och 1855.
Nästa steg blir att försöka spåra vad som hände med familjen Lötberg i Amerika...
Litteratur:
(Från Gästrikland 1996; "Ett land likt himmelriket... Emigrationen via Gävle till Nordamerika vid mitten av 1800-talet") - utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening
Svenskarna under stjärnbaneret – Alf Åberg
